
går av stapeln första veckan i Augusti. Björn är certifierad Scrum Master. Vi tror det har bidragit till framgångarna :-)
, beskriven av Arkitekturledningen hos SKL. Referensarkitekturens övergripande syfte är att definiera regelverket för den integration av vårdens IT-stöd som nu sker som en effekt av Nationella IT-strategin för Vård och Omsorg. IT-strategin syftar till att öka informationsmässig integration inom vård och omsorg, för att kunna ge medborgare och anställda inom hälso- och sjukvård ett nationellt perspektiv på vårdinformation och vårdprocesser. Det ställer krav nya säkerhetslösningar (BIF), nya nationella portaler (Nationella patientöversikten, Vården på webben, nationella kvalitetsregister m.m.) och på en stor mängd nationellt standardiserade tjänsteinteraktioner (web-service-beskrivningar) som sätter spelreglerna för vårdgivarnas inträde till den nationellt integrerade vården.
Callista var med och beskrev den nationella referensarkitekturen för denna integration. Där föreskrivs en tjänsteplattform i syfte att skapa lös koppling mellan samverkande partner i nationellt standardiserade tjänsteinteraktioner. Lös koppling är en nödvändighet för att skapa stabilitet i integrationslandskapet, trots att systemlandskap och organisation inom vården är i kontinuerlig förändring. Även standards för kommunikation måste kunna utvecklas över tiden utan att kräva synkroniserade uppgraderingar tvärs alla parter. Referensarkitekturen pekar därför på ett par komponenter med uppgift att skapa lös koppling:
- Virtualisering av nationella tjänsteinteraktioner. Tjänstevirtualisering syftar här specifikt till att ge sken av att det bara finns en tjänst för varje typ av nationellt standardiserad tjänsteinteraktion och därigenom skydda konsumenten från förändringar i antal så väl som för stunden aktuella system. Idag finns många installationer och fabrikat av vårdsystem som alla fyller samma typ av uppgift. Vårdsystem är i regel regionala eller lokala.
- Tjänstekatalog. Tjänstekatalogen är en ett centralt s.k. "Service Registry" som håller information om alla samband mellan vårdgivare, system, kommunikationsstandards och tjänsteinteraktioner. Dessa samband styr routing-beslut när virtuella tjänster ska dirigera meddelanden vidare till en verklig tjänst.
Dessa båda komponenter benämns sammantaget "Nationella Tjänsteplattformen". Virtualiseringsplattformen är baserad på öppen-källkodsprodukten Mule ESB. Tjänstekatalogen är en databas med web-service och administrationsgränssnitt som utvecklats för Java-plattformen i Java och Grails.
Nationella Tjänsteplattformen utvecklas som öppen källkod på EU:s projektplats forge.osor.eu. Projektet nås här: http://skltp.forge.osor.eu/
Som ett led i arbetet har den ursprungliga standarden reviderats i syfte att bli mer modulariserad och därigenom tydligare kunna målgruppsanpassas ("komplexitet efter behov"). En första bas-profil har tagits fram och verifierats av såväl referensapplikation som av ett första pilot-projekt. Profilen reglerar hur web-services ska definieras för att nå maximal interoperabilitet mellan plattformar. Riktlinjer för att hantera framåt- och bakåtkompatibilitet mellan versioner av tjänster har lagts till.
Öppenhet och transparens är i fokus för det fortsatta arbetet. Därför bedrivs all förvaltning och utveckling som öppen källkod på EU:s projektplats för detta ändamål: rivta.forge.osor.eu.
Styrande principer har upprättats för utvecklingen av det tekniska regelverket. Övergripande och tydliga principer blir speciellt viktiga när en öppen grupp av intressenter ska kunna ta samordnade beslut.